Museipersonalen tipsar - Museohenkilökunnan vinkki

Har ni lagt märke till att det i Sverige har börjat ett nytt spännande tv-program som handlar om byggnadsvård? "Det sitter i väggarna" heter programmet som med hjälp av en historiker och en byggnadsantikvarie hjälper familjer med gamla hus.

Författaren och historikern Christopher O'Regan och byggnadsantikvarien Erika Åberg åker till olika gamla hus, forskar i historien och hjälper till med renovering.

Vi på museet gillar verkligen sådana här program. För vi vet ju att arkiven gömmer på information om gamla hus och deras invånare, och i bildsamlingar kan man hitta gamla fotografier på sitt hem eller de tidigare invånarna. 

Även vi på museet har funderat på samma saker som programmet behandlar i samband med museibyggnades restaurering. Utställningen "Värd att bevaras"  behandlar temat och finns i museet.

Tapetlager i museibyggnaden
Tapettikerroksia museorakennuksessa
 

Oletteko huomanneet että Ruotsissa on alkanut uusi kiinnostava tv-sarja vanhoista rakennuksista ja niiden vaalimisesta. Ohjelmassa "Det sitter i väggarna" historioitsija ja rakennustutkija auttavat perheitä joilla on vanha talo.

Kirjailija ja historioitsija Christopher O'Regan ja rakennustutkija Erika Åberg vierailevat vanhoissa taloissa, tutkivat historiaa ja auttavat remontissa.

Me museolla pidämme todellakin tämän tyylisistä ohjelmista. Me tiedämme että arkistoissa on tietoa vanhoista rakennuksista ja niiden asukkaista ja kuvakokoelmista voi löytää vanhoja kuvia omasta kodista tai aikaisemmista asukkaista.

Museorakennuksen restauroinnin yhteydessä me mietimme samoja asioita joita ohjelma käsittelee. Museossa esillä oleva näyttelymme "Säilyttämisen arvoinen"  käsittelee aihetta.

Publicerad 11.11.2015 kl. 12:21

Luento - Vanhojen rakennusten korjaus

Fiskarsin museon kunnostusprojektista vastaava konservaattori Wilma Patomäki luennoi maanantaina 24 helmikuuta klo 19 Fiskarsin Lukaalissa vanhojen rakennusten korjauksesta. Tervetuloa!

***

Konservator Wilma Patomäki som ansvarar för museibyggnadens renovering kommer att föreläsa om byggnadsvård måndagen den 24 februari kl. 19 i Fiskars Samlingslokal. Välkomna!

Wilma (vasemalla) sekoittaa yläkerran sabluunan värit.
 

Publicerad 18.02.2014 kl. 15:34

Kadonnut rakennus? Den försvunna byggnaden?

Arkiston sähköpostiin saapui mielenkiintoinen kysely, jossa kysyjä tiedusteli Fiskarsiin mahdollisesti rakennetun työväenasunnon sijaintia. Vuonna 1937 suunniteltu rakennus on kaksikerroksinen neljän perheen asunto. Yläkerran asunnoissa on keittiökomero ja makuualkovi, kun taas alakerran asunnoissa on enemmän neliöitä ja erikseen keittiö ja makuuhuone. Kellarikerrokseen on sijoitettu kaikille neljälle asunnolle ruokakellarit, johon voi säilöä kasvimaan antimet.

Mutta takaisin kysyjän alkuperäiseen kysymykseen. Onko tätä taloa koskaan rakennettu? Onko se vielä olemassa ja jos on, niin missä? Tähän tarvitsemmekin blogin lukijoiden apua. Näyttääkö kyseinen talo tutulta ja missä se sijaitsee? Jos tunnistat talon, kerro mieluusti meille esim. kommentoimalla blogia tai lähettämällä sähköpostia osoitteeseen arkivet@fiskarsmuseum.fi. Suuri kiitos kaikille, jotka jakavat tietonsa kanssamme!

Arkistonhoitaja

En intressant fråga kom till arkivets e-post, frågeställaren undrade var i Fiskars det möjligtvis fanns en arbetarbostad. Byggnaden som planerats år 1937 är i två våningar med fyra bostäder. I bostäderna i övre våningen finns kokvrå och sovalkov, medan bostäderna i nedre våningen är större och har skilt kök och sovrum. I källaren finns egna utrymmen för alla fyra bostäder, där man kan förvara skörden från trädgården.

Men tillbaka till frågeställarens ursprungliga fråga. Har detta hus någonsin byggts? Ifall det byggdes, står det fortfarande kvar, och var isåfall? Till detta behöv vi hjälp av er, bloggens läsare. Ser byggnaden bekant ut och var finns den? Ifall du kan identifiera huset, berätta gärna åt oss genom att kommentera på bloggen eller skicka e-post till adressen arkivet@fiskarsmuseum.fi. Ett stor tack till alla som delar med sig av sin information till oss!

Arkivarie

Publicerad 25.09.2013 kl. 10:19

Nytt kansli - Uusi toimisto

Museets kansli har flyttat från huvudbyggnaden till grannhuset Slaggbyggnaden. Du når kansliet på numret 019-237023.

Museon toimisto on siirtynyt päärakennuksesta viereiseen Slaggbyggnadeniin. Tavoitat toimiston numerosta 019-237023.

Slaggbyggnaden

Hur utrymmet renoverades kan du läsa om i tidigare blogginlägg.

Aikaisemmissa blogikirjoituksissa voit lukea siitä miten toimistotilaa remontoitiin.

En liten förhandstitt från kansliet för er som läser bloggen, allt är inte ännu helt klart.

Blogilukijoille hieman esimakua siitä miltä toimistomme näyttää, kaikki ei ihan vielä ole valmista.

Publicerad 01.07.2013 kl. 10:09

Rödmylla - Punamultaa

På lördagen kokades rödmylla invid museet. För kokandet stod Byggnadstraditionens Vänner rf i samarbete med oss på museet. Solen sken och besökarna strömmade till grytan för att lära sig mera om rödmylla och byggnadsvård.

Lauantaina keitettiin punamultaa museolla. Keittämisestä vastasi Rakennusperinteen Ystävät ry yhteistyössä meidän museolaisten kanssa. Aurinko paistoi ja kävijät virtasivat padan luo oppimaan uutta punamullasta ja perinnerakentamisesta.

Recept för rödmylla / Punamullan resepti

60 l vatten /vettä

4 kg järnsulfat från järnaffären/ rautasulfaattia rautakaupasta

5 kg rågmjöl / ruisjauhoja

12,5 kg rödmylla dvs. järnoxid från järnaffären / punamultajauhetta eli rautaoksidia rautakaupasta

(3 l fernissa / vernissaa)

Koka i en 100 liters gryta eller isolerad tunna
Keitä 100 litran padassa tai eristetyssä tynnyrissä

Recept av Byggnadstraditionens Vänner rf
Resepti Rakennusperinteen Ystävät ry

Publicerad 12.06.2013 kl. 09:35

Kokning av rödmylla - Punamullan keittoa

Lördagen den 8.6.2013 i samband med Trämarknadsdagarna i Fiskars kokas traditionell rödmyllefärg i gryta invid Fiskars museum. Kom och följ med hur rågmjöl, pigment och vatten förvandlas till en av våra mest älskade väggfärger.

På plats finns Byggnadstraditionens Vänner r.f. som kokar och även säljer av rödmyllefärgen. Till salu finns även publikationer om byggnadsvård samt övriga produkter.

Fiskars museums utställningar och museibutiken är öppna klockan 11-17. I Slaggbyggnadens evenemangskafé serveras välsmakande bakelser, kaffe, läskande lemonad m.m.

Lauantai 8.6.2013 Fiskarsin Puumarkkinapäivien yhteydessä keitetään punamultaa perinteisesti padassa Fiskarsin museon edustalla. Tule seuraamaan miten ruisjauhosta, pigmentistä ja vedestä syntyy yksi rakastetuimmista seinäsävyistä.

Paikalla on Rakennusperinteen Ystävät ry. keittämässä sekä myymässä punamultaa. Myynnissä on myös rakennusperinteeseen liittyviä julkaisuja sekä muita tuotteita.

Fiskarsin museon näyttelyt sekä museokauppa ovat avoinna kello 11-17. Slaggbyggnadenin tapahtumakahvilassa tarjoillaan maistuvia leivonnaisia, kahvia, virkistävää limonadia y.m.

Publicerad 30.05.2013 kl. 15:40

Man kan förnya på många sätt- On monta tapaa uusia

Hur man än vill bevara något i en gammal byggnad händer det ändå ibland att man måst förnya. Då kan man fråga sig ifall man vill förnya så det syns eller inte syns. Vill man göra nytt enligt gamla metoder och material eller vill man använda sig av moderna material och arbetssätt?

Vaikka kuinka haluaa säilyttää asioita vanhassa rakennuksessa niin joskus täytyy ehkä välttämättä silti uusia. Haluaako silloin uusia näkyvästi vai näkymättömästi? Otetaanko uudet ja modernit materiaalit ja työtavat käyttöön vai suositaanko vanhoja perinteisiä menetelmiä ja materiaaleja?

Case study: Dörr / Ovi

Dörren på bilden kan se hemsk och ful ut eller gammal, vacker och patinerad. Allt beror på tittaren.
Bildens dörr fungerar bra och tjänar sitt syfte på den plats den är. Att byta ut den här dörren till något nytt och modernt är bara bortkastade pengar. Iblan kan det ändå hända att en dörr måst bytas, vad kan man då tänka på?

Kuvan ovi näyttää kauhealta ja rumalta tai vanhalta, ihanalta ja patinoituneelta. Kaikki on katsojasta kiinni.
Kuvan ovi toimii moitteettomasti siinä käytössä missä se on. Tämän oven vaihto uuteen ja moderniin olisi rahan tuhlausta. Joskus täytyy silti vaihtaa ovia, mitä silloin kannattaisi pitää mielessä?

Vill du att det ska se gammalt ut. Använd material och metoder som lämpar sig för byggnaden. Allt annat känns konstgjort och känslan av "gammalt och äkta" lider.

Haluatko että se näyttää vanhalta. Käytä työtapoja ja materiaaleja jotka soveltuvat rakennukselle. Kaikki muu tuntuu keinotekoiselta ja "vanha ja aito" tunnelma kärsii.

Även om dörren är i dåligt skick är beslagen ofta välgjorda, kanske de engång i tiden smiddes av bysmeden? Ta beslagen tillvara och använd dem pånytt. På det här sättet sparar du både miljö och pengar. Att lägga in nya saker minskar på byggnadens historiska värde. Inte lägger du väl heller ett modernt bordsben på ditt gamla antika matbord?

Vaikka ovi saattaa olla huonossa kunnossa niin helat ovat usein hyvää laatua, ehkä kyläseppä aikoinaan takoi ne? Ota talteen helat ja käytä niitä uudestaan. Näin säästät sekä luontoa että rahaa. Uusiin osiin vaihtaminen vähentää rakennuksen historiallista arvoa. Ethän sinä myöskään laittisi uutta pöydänjalkaa vanhaan antiikkiseen ruokapöytääsi?

Museibyggnadens källardörr. Finner du detaljerna som sticker i museipersonalens öga?

Museorakennuksen kellariovi. Löydätkö museohenkilökunnan tarkkaan silmään pistävät yksityiskohdat?

De gamla fungerande gångjärnen har fästs med i vår smak lite för moderna skruvar. Vad listen som lagts på dörren har för funktion vet vi inte. 

Vanhat toimivat saranat ovat saaneet rinnallen meidän makuun hieman liian uudet ruuvit. Sitä emme ymmärrä mihin uudet listat jotka ovat naulattu oveen ovat tarkoitettu.

En ny dörr kan även se ut såhär. Välgjord av ordentligt material.

Uusi ovi voi myös näyttää tältä. Kunnollisesta materiaalista valmistettu.

Gamla gångjärn har återanvänts på en ny dörr och fästs med spik.

Nauloilla kiinnitetyt vanhat saranat uusiokäytössä uudessa ovessa.

 

Byggnadsvårdarens tio budord hittar du bl.a här

Korjausrakentajan kymmenen käskyä löydät mm. täältä.

Publicerad 16.04.2013 kl. 11:35

Slaggis renovering del III / Slaggiksen remontti osa III

Slaggbyggnadens renovering framskrider enligt planerna och äntligen har vi hittat ett trägolv under träfiberskivan! Om renoveringen har vi tidigare skrivit här och här.

Det verkar som att en del av utrymmena har kvar någon typ av originalbräder som är målade i brun nyans, medan golvet i ett av rummen troligen i mitten på 1900-talet har bytts ut mot spontade bräder.

***

Slaggbygnadenin remontti etenee suunnitellusti ja vihdoin olemme löytäneet toivomamme puulattian puukuitulevyn alta! Remontista olemme kirjoittaneet aiemmin täällä ja täällä

Vaikuttaa siltä, että osassa huoneiden lattioista olisi jäljellä jonkinlaista alkuperäistä lattiapintaa, joka on maalattu ruskeaksi. Yhden huoneen lattia on luultavasti uusittu 1900-luvun keskivaiheilla.

Golvbräderna i det gamla köket visade sig vara brunmålade.

***

Vanhan keittiön lattialankut näyttäytyivät meille ruskeiksi maalattuina.

Trägolv med smala bräder från mitten på 1900-talet fanns under skivorna i hallen.

***

Käytävässä paljastui kapealankkuinen puulattia, joka on 1900-luvun keskivaiheilta.

Det råa brädgolvet i ett av utrymmena var aldrig avsett att användas som sådant utan täcktes med dåtidens moderna träfiberskivor som skulle efterlikna linoleumgolv.

Renoveringen fortsätter och nu gäller det att ta ställning till om det gamla trägolvet går att använda.

***

Tämän tilan raakalautalattiaa ei ole käytetty sellaisenaan, vaan ne päällystettiin aikoinaan moderneilla kovalevyillä, jotka jäljittelivät linoleumipintaa.

Remontti jatkukoon, ehkä vanha puulattia tulee vielä käyttöön. 

Publicerad 06.03.2013 kl. 13:55

Slaggiksen remontti osa 2

Slaggbyggnadenissa, tai tuttavallisemmin Slaggiksessa, on remontti käynnissä. Entiseen näyttelytilaan on tulossa museon henkilökunnalle uusi toimisto. Enisimmäisessä osassa (jonka voit lukea täältä) saimme tietää mitä muovimaton alta paljastui.

 

Lastulevyt poistettiin ja toivoimme että alla olisi ollut puulattia.

 

Esille tuli ruskeaksi maalattua kovalevyä. Tämä taitaa olla se lattiapinta joka näkyy kuvissa ennen 1980-luvun remonttia.

Miksi 1980-luvun remontissa on laitettu lastulevyt kovalevyn päälle? Eikö muovimatto olisi voitu laittaa suoraan kovalevylle? 

 

Työ jatkuu. Seuraa remontin edistymistä täältä blogista.

Publicerad 15.02.2013 kl. 16:10

Slaggis renovering del 1

Det här är första delen av en följetong om en renovering i Slaggbyggnaden

Slaggbyggnaden, eller bland museipersonalen Slaggis, byggdes redan år 1842 som spishus för de närliggande smedjornas arbetare. 

Under senare tid fungerade byggnaden som bostadshus för flera familjer. På 1970-talet fick huset stå öde och byggnaden förföll. År 1983 fick Fiskars hembygdsförening ta över byggnaden och renoverade den till arbets- och utställningsutrymmen för museet.

På bilden ses Slaggbyggnadens blivande utställningsutrymme innan renoveringen. Ytorna i byggnaden var i uselt skick och bl.a fönster saknades. 

Nu planeras en omdisponering av utrymmena i museets huvudbyggnad. Vårt kontorsutrymme kommer att flytta till Slaggbyggnaden men innan vi kan bära iväg våra grejer ska utrymmets ses över. Bland annat för att ta reda på och åtgärda orsaken till den stickande lukt som finns i utrymmet.

Plastmattan från 1980-talet har tjänat sitt syfte

 

Under plastmattan fanns spånskivor

 

Under plastmattan i tamburen fanns en positiv överraskning, ett trägolv

 

Arbetet fortsätter, vad har Slaggis golv ätit? Följ med den spännande renoveringen här på bloggen.

Publicerad 06.02.2013 kl. 16:24

Så gör man ett museum!

Museichefen och amanuensen åkte i torsdags till Sagalund för att höra hur man skapar ett vinnande museikoncept. Sagalund i Kimito och Stundars i Österbotten hör till Finlands största och aktivaste utomhusmuseer och de hade i samarbete gjort en undersökning.

 

Museichef Li Näse utanför Sagalundgården

Undersökningen riktade sig till icke-museibesökare och det man ville veta var hur de spenderar sin fritid och om de kunde tänka sig att gå på museum och vad de i så fall ville få ut av besöket. Det något överraskande var att den typiske museibesökarprofilen blev en kring 30-årig kvinna eller över 50 årig man och inte en 50-årig kvinna som tidigare undersökningar påvisat. 

En typisk museiprofil njuter av en kopp kaffe i Sagalunds Café Adéle

Av ett museibesök  förväntade sig de som deltog i undersökningen något trevligt att göra med vänner eller familj, att lära sig nytt och att få avkoppling till vardagen. Man uppskattade även gamla byggnader, verkstäder och djur på museiområdet.

Vi lärde oss om gamla byggnader under vårt museibesök. Här är stengrunden till Falla gård som snart ska stå på museiområdet i Sagalund

Vi lärde oss också att museer kan få publicitet genom projekt som flyttandet av en byggnad till museiområdet. Bekanta er med projektet här!

När man flyttar ett hus är det viktigt att dokumentera allt. Här är bitar av ursprungliga tapeter och kakelugnar

Bevarade dörrar och detaljer som kommer att sättas på plats då husbygget framskrider

Det som Sagalund-Stundars undersökningen även visade var att marknadsföreingen av museerna är alldeles för dålig. Potentiella besökare vet inte att vi finns helt enkelt! Sten Rentzhog som skapat Jamtli "Historieland" i Sverige kom med några erfarenheter under sin föreläsning.

Docent Sten Rentzhog, skaparen av Jamtli "Historieland"

Vi fick lära oss att om man vill göra ett museum kännt skall man inte kalla det ett museum, lika lite som Borgbacken kallar sig för nöjesfält. Det väsentliga är att bygga upp ett brand t.ex. Historieland och göra det kännt. Om man vill få människor intresserade av kultur och sitt ursprung skall man inte vara rädd att använda sig av underhållning som metod säger Rentzhog. Att besöka och inspireras av andra museers arbetssätt är också en nyckel till framgång. Man skall heller inte vara rädd för att ha stora visioner.

Sammanfattningsvis kan man säga att det behövs en bra vision och en klar strategi för att skapa ett slående museikoncept. Om marknadsföringsbudgeten är stram skall man försöka identifiera de kundgrupper och de enskillda människor som inspirerar andra. Genom små steg sätter man hjulet i rullning mot det mål man har satt upp. Förstås krävs också rätt världsläge och förståelse från kommunalfullmäktige eller styrelse för att man ska lyckas.

Museichefen

 

Publicerad 28.10.2012 kl. 14:09

Tjuvar - Varkaita

På måndagmorgon lade vi märke till att allt inte stod rätt till. Någon eller några hade under veckoslutet slagit sönder fönstret i badrummet och tagit sig in i museets utrymmen.

Maanantaiaamuna huomasimme, että kaikki ei ollut ihan kunnossa. Joku tai jotkut olivat viikonlopun aikana rikkoneet kylpyhuoneen ikkunan ja käyneet sisällä museon tiloissa.




Fönstret i badrummet
Kylpyhuoneen ikkuna murron jäljiltä


Skåpet där vi förvarar kläder för tidsresor hade sökts igenom
Kaappi, jossa säilytämme vaatteita aikamatkoja varten, oli pengottu



Pysselskåpet hade likaså blivit genomsökt, till och med syskrinet.
Myös askartelukaappimme oli pengottu, jopa ompelurasiaan oli kurkistettu.



Under madrassen hade tjuven också tittat
Myös patjan alle oli varas kurkistanut


Vad har tjuven tänkt? Museipersonalen förvarar väl mera sällan t.ex. pengar under madrassen eller i kaffeburken (som tjuven också hade kikat i).
Stöldgodset bestod av vår tidsreserekvisita i form av halsband (ser gammalt ut men tillverkat i plast), en hemgjord brosch samt ett nyproducerat fickur. Tyvärr går detta ut över barnen som besöker museet i form av tidsresor eftersom Lulla & Kalle numera är utan smycken och klocka och inte kan hålla tiden!

Mitä varas ajatteli? Museohenkilökunta ei varmaankaan useasti säilytä esim. rahaa patjan alla tai kahvipurkissa (johon rosvo myös oli kurkistanut).
Murtosaaliiksi joutui osa aikamatkarekvisiitastamme, kaulakoru (vanhan näköinen mutta muovista valmistettu), kotitekoinen rintaneula sekä taskukello, joka on uustuotantoa. Valitettavasti tästä joutuu kärsimään lapset, jotka vierailevat museossa aikamatkoilla, koska Lulla & Kalle nyt ovat ilman koruja ja kelloa eivätkä pysy ajassa!
Publicerad 18.04.2012 kl. 10:49

Museer och trädgårdar

Är museet endast en förvaringsplats för döda saker? Föremål i långa rader i magasin? Föremål som endast ibland kommer fram, och inte då heller i dagsljus.

Var börjar museet? Och var tar det slut? Är det endast frågan om museibyggnaden och innehållet?



Slaggbyggnadens trädgård, där arbetarfamiljerna hade sin nyttoträdgård då huset användes som bostadshus

Många museer finns i gamla byggnader. Till gamla byggnader hör allt som oftast även en gammal gårdsplan, kanske en trädgård från självhushållningens tid.
Har museet någon skyldighet gentemot en gammal igenväxt trädgård? Nej, kan man säga ifall man anser att museet endast bevarar föremål. Museimänniskor tänker ändå ofta i större sammanhang.

I en gammal trädgård växer så gott som alltid gamla lokala växter, de kallas  lantsorter. Dessa växter kan vara mycket gamla, de har odlats och vårdats av tidigare generationer och de har anpassat sig till området.

Museiföremål skyddas och konserveras för att klara av tidens tand, men hur är det med de gamla växterna? Växterna i gamla trädgårdar är ofta sådana som inte går att köpa i trädgårdsaffären. Ifall de gamla växtarterna dör ut går de inte att få tillbaka.



Såpnejlika (Saponaria officinalis) växer vid museet
Såpnejlikans rot användas förr istället för tvättmedel


Vid Slaggbyggnaden finns en gammal nyttoträdgård, där finns ännu kvar gamla äppelträd och varje sommar dyker det upp för museipersonalen nya, men ändå gamla lantsorter, som t.ex. förra sommarens "nykomlingar" pion och malva.

Texten är skriven på basen av tankar som väcktes under seminariet Museot, perinnekasvit ja museopuutarhat i Åbo slott 21.3.
Idéerna och tankarna kring museets trädgård är många, de ryms inte alla i ett blogginlägg.

-Amanuensen
Publicerad 23.03.2012 kl. 12:06

Engel

Känner du till Carl Ludvig Engel?

I G18 huset i Helsingfors pågår som bäst en utställning "Hemmet i Helsingfors - Hjärtat i Berlin" som handlar om Engel.

Det är inte endast i Helsingfors som Engel planerat byggnader. Den gamla finsmedjan i Fiskars var ritad av C.L. Engel år 1832, tyvärr så brann den år 1888. Engel har även bidragit till tornursbyggandens utseende, där även A. Peel och A.F. Granstedt varit inblandade.
Vid bruksgatan ligger en kasern som blivit färdig år 1827, även den har Engel ritat. Stenhuset, brukets huvudbyggnad, är ritad av Pehr Granstedt men senare har Engel  gjort egna ritningar för bl.a. flygelbyggnader.

Ibland har vi här på museet även fått höra spekulationer om att Engel skulle ha ritat museet. Det tror vi ändå inte på.

I samband med Engel utställningen arrangeras även föreläsningar, inkommande lördag är temat restaurering och byggnadsvård.

Tunnetko Carl Ludvig Engelin?

G18-talossa Helsingissä on parhaillaan meneillään näyttely "Koti Helsingissä - sydän Berliinissä" joka kertoo Engelin elämästä.

Engel ei suunnitellut rakennuksia ainoastaan Helsinkiin. Fiskarsin vanha hienotaepaja vuodelta 1832 oli Engelin piirtämä, valitettavasti se paloi vuonna 1888. Engel on myös osallistunut tornikellorakennuksen ulkonäköön, siinä oli mukana myös A. Peel ja A.F. Granstedt.
Kasarmi vuodelta 1827 joka sijaitsee ruukinkadun varrella on myös Engelin piirtämä. Kivimuuri, ruukin päärakennus, on Pehr Granstedtin piirtämä mutta Engel on siihen laatinut omat piirrustukset sivurakennuksia varten.

Joskus olemme myös kuulleet huhuja että museorakennus olisi Engelin käsialaa. Tätä emme silti usko.

Engel näyttelyn yhteydessä on myös luentoja, tulevana lauantaina teemana on restaurointi ja perinnerakentaminen.

Publicerad 19.01.2012 kl. 11:44

confused....

Arkivarien kom upp till  museets kontor med några papper som förändrade hela vår världsbild....



Ritningarna hon hittat bevisade att den nuvarande museibyggnaden som byggts som Mekaniska verkstadens kontor inte alls är så gammal som vi trott.

På ritningarna som var från år 1851 var den blivande "Contors byggning" inte exakt inritad. Dessutom fanns en beräkning för "Material-Förslag till Plank och Contors byggnad vid Mechaniska Werkstaden".
Alltså en förteckning på byggnadsmaterialet till huset. Enligt den verkar byggnaden vara gjord med trästomme, vi som har trott att vi arbetar i ett hus av tegel.




En kommentar från år 1851 av C.G.Hult
"Tycker icke Herr Bergsrådet att det, redan denna höst, vore skäl att lägga grundvalen till Contorsbyggningen, för att genast nästa wår få upptimra densamma?"

Fick Hult inleda bygget hösten 1851? Är byggnaden med timmerstomme? Och varför har vi alltid trott att kontoret är lika gammalt som mekaniska verkstaden dvs. från år 1837....




Vi forskar vidare. Stay tuned!
Publicerad 14.11.2011 kl. 15:26